På återseende

Har du någonsin blickat in i en annan människas ögon och känt att det finns något djupare mellan er? Att det finns något välbekant, en känsla av ”hemma” eller en djup samhörighet? En känsla av ni setts tidigare? Du kan då vara säker på att detta är någon du fått återse från ett tidigare liv. Många är dem som skräms av det vi kallar döden. Det kan vara ett mörkt och tungt ämne. Det här inlägget är inget sådant, tvärtom, detta handlar om när du får återse en älskad, någon du levt med i ett tidigare liv.

Jag vill bara tillägga att jag skriver utifrån min tro och min upplevelse här. Sedan är det alltid upp till dig att känna hur du känner inför det, vad som resonerar med dig och själv välja din egen sanning. Men min sanning är att vi aldrig dör. Våra själar reser vidare när vår fysiska kropp är gammal, sliten och till sist förbrukad. Vi har haft flera tidigare liv, och vi kommer få nya liv framför oss. Vi kommer till jorden för att lära oss, för att utvecklas, för att nå en högre medvetenhet. Vi lär av våra medmänniskor. Ibland är vi läraren för någon annan, ibland är vi eleven.

Tidigare liv är något enormt fascinerande. Som en sak är hur vi kan bära på trauman från upplevelser bortom detta livet, som sträcker sig så långt tillbaka som till liv innan detta. Kanske har du alltid haft ett speciellt beteende, en speciell känsla, en speciell rädsla som du inte kan förstå, hur mycket du än letar i ditt förflutna så kan du inte förstå hur den uppstått? Detta är ett sådant tillfälle där det kan finnas sådant som ligger kvar från tidigare liv. Jag har själv flera egna upplevelser där jag har fått återuppleva mina tidigare liv, som har kunnat förklara mycket för mig som jag tidigare inte förstått. Beteenden och mönster i mitt liv som uppkommit från tidigare liv. Om vår själ aldrig dör, så blir det logiskt att vi alltid bär med oss de upplevelser som vi haft tidigare, lagrade i själens minnesbank. Har vi, av någon anledning, inte bearbetat dem färdigt tidigare så ligger dem där som öppna sår. Genom att bli medveten om dessa, och att de ligger i vårat förflutna och inte längre kan skada oss så kan vi få möjligheten att läka det där såret. Låta varet och skiten komma upp så att ett fint litet ärr kan bildas istället. Vi kan då äntligen släppa den rädsla eller bryta det mönster vi tidigare haft och bli fria!

Har du någonsin blickat in i en annan människas ögon och känt att det finns något djupare mellan er? Att det finns något välbekant, en känsla av ”hemma” eller en djup samhörighet. En känsla av ni setts tidigare? Du kan då vara säker på att detta är någon du fått återse från ett tidigare liv. Hur fantastiskt är inte detta? Jag blir så rörd av bara tanken. Kanske levde du tillsammans med din stora kärlek i ett tidigare liv, ett liv som på något sätt avslutades på ett sätt som ingen av er önskade?

Jag har själv återupplevt ett tidigare liv och hur min älskade togs ifrån mig genom döden. I det livet visste jag inte mer, jag trodde inte man någonsin skulle kunna ses igen. Så jag blev helt totalt krossad och jag levde olycklig resten av det livet, tills jag en dag inte stod ut längre. Det är en mycket tragisk historia. Men det vackraste av detta är att jag idag, i detta liv har fått återse den personen. Den personen som jag älskade av hela mitt väsen, som togs ifrån mig genom en olycka som gjorde att hon dog. Idag, i detta liv, så har jag fått turen att återse henne, idag är hon min vän. När den insikten träffade mig, att här är jag idag, levande, i en ny tid, på ett nytt ställe och här återses vi på denna jord, på samma ställe i världen. Allt detta bara för att vi som själar har en så djup kontakt till varandra och för att jag dessutom skulle få denna insikten och lärdomen. Ungefär som på en teater, där skådespelaren ibland går av scenen, men bara för att gå in bakom kulisserna för att byta kostym innan de åter kommer ut på scenen igen. Oavsett vilken kostym vi har så är vi densamma där innanför, och vi kan, trots den nya kostymen, känna igen varandra, nämligen på ögonen. Det ligger mycket i uttrycket att ögonen är själens spegel.

Tänk bara så vackert det är att få chansen att ses igen, ett liv i en svunnen tid där vi inte fick leva det liv till fullo som vi önskade. Nu har vi givits en ny chans. Vi har längtat efter varandra, så länge och till sist har vi kommit ut på scenen i samma stund bara för att äntligen få återse varandra, för att efter all denna längtan få hamna i varandras varma trygga famn igen. En stark kärlek och en stark förbindelse mellan två själar kan aldrig försvinna. Inte ens det som vi kallar döden kan skilja dessa två åt.

Livet är på så sätt evigt, och kärleken mellan två själar kommer föra dem samman igen. Oavsett om det är i nästa liv, eller om det är i just denna stund.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s