Ur ett nytt perspektiv

Vissa samlar på saker. Jag samlar på upplevelser. Jag samlar på livets vackra och lyckliga ögonblick. Jag samlar på allt det som händer här och nu. Jag samlar på allt det jag enkelt kan bära med mig, saker jag enkelt kan ta med mig den dagen jag väljer att inte vandra här längre.

Jag skapar minnen. Jag lever här och nu. Jag är levande, så fri! Jag är i ögonblicket, stannar upp och bara låter det härliga överskölja mig. Är närvarande, i tillfället insuper jag världen med alla mina sinnen. Jag är törstig på livet, efter en lång torrperiod så dricker jag nu girigt ur livets bägare. Och jag njuter, det är underbart!

När vi ser allt ur ett nytt perspektiv, när vi är i en sådan positiv sinnesstämning så kan vi plötsligt se det vackra och magiska i de små sakerna i livet. Tänk att det har varit där hela tiden, jag har bara tittat utan se. Men nu är jag här. Här och nu, just i detta ögonblicket, denna dagen, detta livet och det finns ingenting bättre, ingen annanstans jag hellre skulle vilja vara!

Från ett annat ”state of mind” kan jag se världen på ett annat sätt. På ett nytt sätt, som om jag vridit på livet lite för att se det ur ett nytt perspektiv, ur ett annat ljus. Jag ser plötsligt hur vackra de gamla ekarna i skogen är, jag förundras över hur vacker den gula maskrosen i gräset är, jag njuter av månens reflektion i vattenytan, jag hör det porlande vattnet, jag ser den magiska dimman som vilar över ängarna medan horisonten långsamt ljusnar och färgas röd.

När jag släpper taget och bara ger mig hän åt livet, när jag bara är, då låter jag energin få flöda fritt genom mig. Jag är ostoppbar. Jag är oövervinnerlig. Allt jag kan se är möjligheter. Jag ser inte längre bara en potential, jag lever potentialen, jag är den! Jag är fulländad precis just här och nu.

Jag adderar detta ögonblick till min samling.

Reflektion

Jag tittar ner i vattnet, jag ser den unga kvinnan i spegelbilden som tittar tillbaka på mig. Jag känner igen henne så väl, sett de där blå ögonen så många gånger, så många år men ändå fastnar min blick på hennes ansikte. Hon ser så annorlunda ut, för en kort stund känner jag inte ens igen henne.

– Vem är hon?

Hon förändras och flickan med de blå ögonen ser upp på mig. Flickan med det stora bultande hjärtat, fyllt med kärlek och drömmar. Flickan som fått uppleva sin första av allt hon smakat av på livet. Det som fått henne att smaka både sött och salt. Jag vill vara med henne när jag ser hennes bekymmerslösa skratt och hennes pigga ögon. När hon är ledsen sträcker jag mig fram, vill stryka bort tårarna från hennes kind, viskar att allt kommer bli bra, men i samma stund som mina fingrar nuddar spegelbilden så är hon borta.

Vattnet blir stilla. Jag ser en äldre dam, med vitt hår och pigga klara ögon, fulla av visdom. Hon ler mot mig och i örat hör jag hennes röst: ”Lev flicka lilla, ha inte så bråttom. Du är mitt i livet – lev, skratta, älska, upplev. Smaka på livet, var ett nyfiket barn som med tindrande ögon smakar sig fram i livet. Fyll en bägare med allt du vill ha, drick av det och njut. Stressa inte. En dag kommer du se tillbaka till var du är just nu. Den dagen kommer du ångra dig om du inte tog till vara på livet, på det livet som pågår just nu. Minns flickan du var, kom ihåg vem du vill bli på äldre dar. Men släpp nu blicken från backspegeln och släpp blicken från horisonten.” När jag sen prövande sträcker mig efter henne så försvinner hon.

Jag ser åter den unga kvinnas ansikte i spegelbilden. Hon ler nu och hon sträcker fram sin hand mot mig, jag möter hennes hand, och där är hon. Jag ser den äldre damens leende och den unga flickans pigga ögon. Jag ser lekfullheten, jag ser visdomen. Jag ser allt det som format henne, jag ser allt det som hon en dag kan bli. Jag ser henne, precis som hon är, här och nu – full av potential men samtidigt så fulländad.

– Det är ju hon.

Begränsningar

Lever du ditt liv som den du vill vara och på det sätt du vill? Eller lever du ett liv med begränsningar som hindrar dig från att leva fullt ut?

Begränsningar, ett synonymt ord är reduktion, eller ofullkomlig. Det är något som är minskat, något som inte är helt. Något som inte kan, eller inte får lov att expandera och vara helt. Det kan vara du, din själ, ditt hjärta, dina drömmar, dina önskningar, hela du som inte får lov att vara hel och fullkomlig. Vad är helt och fullkomligt då? Det är ett svar bara du själv vet, för det är det som din själ viskar om du stannar upp och lyssnar, det är det som ditt hjärta bultar extra hårt för. I varje människa finns en dröm om något, en dröm om lycka, hälsa, framgång, kärlek eller vad det än må vara. Det kan vara en stark önskan om att få vara med den man älskar, det kan vara en dröm om ett mål man vill uppfylla eller längtan efter att våga vara sig själv och bli respekterad och acceptera för just det.

När vi inte tillåter oss själva, eller inte får lov att göra eller vara så som vårat hjärta vill då är vi inte heller hela. Begränsningar är något som vi antigen medvetet eller omedvetet sätter på oss själva, men det kan också vara någon eller något utanför oss själva som får oss att sätta begränsningar på oss själva. Det får oss att lägga band på oss själva och våra önskningar. Det är så lätt att ”nöja” sig med saker och ting. Man nöjer sig med den där partnern fast man inte är lycklig för det är tryggt eller bekvämt att ha någon där, nöjer sig med det där jobbet trots att man drömmer om något annat för att man tror att det bara är det man klarar av, eller nöjer sig med den där lönen för man tror att det är den man är värd fast än man egentligen tycker att man gör ett bra jobb som förtjänar mer, nöjer sig med livet för den där drömmen man har är ändå omöjlig, nöjer sig med sitt boende fastän man vantrivs för att man ändå inte har råd med drömhuset. Vem är det som säger alla dessa saker som vi tar som sanningar och som sedan sätter begränsningar på oss? Vem är det som säger att du inte skulle hitta kärleken och lyckan med någon annan? Eller vem är det som säger att du inte skulle kunna lyckas med din dröm eller att du inte förtjänar en bättre lön? Är det du själv som säger det? Eller är det präglingar från din uppväxt? Eller är det någon vedertagen ”sanning” som florerar i samhället? Vi kanske ”nöjer” oss med det näst bästa alternativet för det är det som anses mer lämpligt, mer troligt, mer simpelt eller mer accepterat.

Men vad finns egentligen där under alla begränsningar? Om du klipper alla band som håller dig bunden, frigör dig från fotbojor och kedjor som hållit dig fången. Vad finns då där under alla pålagringar om du skalar av? Skala av din omgivnings uppfattning om dig, skala av samhällets förväntningar på dig, skala av dig dina egna begränsande tankar och uppfattningar om dig själv. Vad finns där inne om du börjar leta ordentligt och tar dig ända in till kärnan, in till hjärtat där själens essens finns. Vad finns där? Vem är du där? Vad har du för drömmar och önskningar där? Vad vill du där? Ställ dig frågan ”Om jag får drömma helt fritt … Vem är jag då? Vad vill jag då? Vad längtar jag efter då?”

Jag tycker aldrig du ska ”nöja” dig, du förtjänar mer än så! Gör dig av med det som begränsar dig från att vara ditt autentiska jag. Du förtjänar att i alla bemärkelser, leva ditt liv fullt ut. DU förtjänar det ❤️